All makt utgår från folket. Ja, gör den verkligen det? Vi kallar vårt styrelseskick representativ demokrati. Det innebär att du röstar på det parti du tror kan föra din talan bäst. Om jag då röstar på ett parti som de andra ”inte ska ta i med tång” så blir plötsligt min röst inte värd lika mycket som alla andras. ”För man fååår faktiskt välja vem man vill samarbeta med, så det så”, säger politikerna så gudsnådeligt och deras helgongloria lyser. Tyvärr har ingen bett dem exemplifiera varför de inte kan samarbeta med alla? Det räcker att man flosklar till det lite om det uttjatade ”allas lika värde.” För ställer följdfrågor gör inte journalister längre. Om det inte är en intervju med SD, för då kan journalisten bita sig fast i ett ämne och tröska på i en kvart. ”Meeen vaaad är svenskhet? Är det unicabox och trasmattor?”

 

Den viktigaste beståndsdelen i demokrati är att varje människa har en röst och att alla röster värderas lika. Om det är så att partierna i förväg bestämmer sig för att alla röster på ett speciellt parti inte ska betyda någonting, för man tänker minsann inte samarbeta på något sätt, då värderas inte alla röster lika. Det här är fundamentalt och borde fylla tidningarnas ledarsidor och orsaka rejält upprörda diskussioner?  Det gör det inte, eftersom journalisterna numera är megafoner för sina egna politiska ställningstaganden. De har spelat ut sin roll som granskare av makten och slickar istället maktens grisskära ändalykt. Att politiker ställer sig och spottar på tio procent av befolkningen medan man berättar hur ointelligenta och obildade just de där tio procenten är, måste väl vara snudd på rekord i att behandla väljare i ett västland?

 

 LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson uppmanade Löfven att börja föra samtal med Folkpartiet och Centern. För att SD inte ska få inflytande över politiken vid en eventuell S-seger. I ett enda svep frånkänner han där minst 10 procent av Sveriges befolkning, något inflytande alls. Därav en hel del gamla socialdemokrater. Ingen ser tydligen något fel i det heller? ( Och 22 maj har Löfven och Björklund haft ett litet halvhemligt rendezvous.)

 

”Men från Fp möts alla sådana inviter med kalla handen. – Vi går till val som alliansen. Det finns ingen anledning över huvudtaget att samarbeta åt det hållet, säger Nina Larsson. Däremot slår hon fast att även alliansen vill förhindra att SD får ett avgörande inflytande. En lösning är att bjuda in MP till ett samarbete. -Det är en rimlig utväg.”

 

Hon säger sedan att om valresultatet gör det omöjligt att gå fram som fyra allianspartier är det rimligt att ta upp diskussion med Miljöpartiet. Fast Fridolin har flera gånger uttryckt att de inte tänker bli ett femte alliansparti.

 

Men vad är det människan säger? Att en röst på alliansen i själva verket kan betyda att du får Miljöpartiet på köpet? Vi har kunnat konstatera hur det samarbetet sett ut under mandatperioden. MP har slutat intressera sig för sin arbetsgivare, Sveriges folk, och numera är deras stora strävan att låta svenska skattebetalare försörja hela jordens befolkning. Deras godhet är bokstavligen gränslös. Men det verkar ännu finnas en liten förvirrad skock som tror att det är miljön som betyder mest för Miljöpartiet. Och vem som ska regera tillsammans med vem, måste naturligtvis alla väljare få veta i god tid före valet?  I dag anser tidningarna att S och MP närmar sig varandra och tidningarna hejar på för samarbete. Då måste väl väljarna få veta vad bägge partierna säljer ut inför detta samarbete?

Som läget är nu, där vi gett Sverigedemokraterna en hel mandatperiod i vågmästarställning, det är farligt för Sverige, det drabbar jobben. Det kan vi inte leva med en mandatperiod till”, säger Karl-Petter Thorwaldsson till Expressen.” (Di).

Vadå, vilka ”vi”? Karl Petter, det var inte du och dina kompisar som gav SD den ställning de har i dag. Det var faktiskt deras 350 000 väljare och hårt arbete i motvind. Så det får ”vi” nog leva med.

Och sedan har han mage att lägga skulden för arbetslösheten på ett oppositionsparti med 5,7 procent? Så de som regerar och har makten har ingenting med saken att göra? Inför valet 2010 fick vi veta hur hemskt allt skulle bli om SD kom in i riksdagen. Sveriges ruin var då omedelbart förestående och börsen skulle störtdyka. Någon som märkte det?

En gång trodde jag att politiker stod för demokrati och såg sig som folkets företrädare. Men det behövdes bara ett nytt parti för att demokratiglansen skulle börja flagna ordentligt. Och flagnat har den gjort, numera kan vi se det maskätna träet under förgyllningen.  

När jag hör politiker prata om att de minsann inte tänker samarbeta med SD för att ”man är inte tvungen att samarbeta med alla” blir jag så otroligt arg. Inte nog med att man totalt struntat i, ignorerat och idiotförklarat 350 000 medborgare sedan 2010. Nu börjar man dessutom i förväg tala om att ignorera alla som kan tänkas rösta på SD 2014. Det är ett så gigantiskt brott mot demokrati att det borde stå på alla förstasidor? Varför gör det inte det? Även om partiet alltså får 650 000 röster så ska övriga partier helt enkelt strunta i vad som är väljarnas vilja?  Om partiet får 1 miljon röster då? Ska man strunta i dem då med? Och ingen problematiserar den här hållningen? Det här beteendet är alltså förenligt med demokrati?

Och om politikerna menar att SD står för något som andra partier inte kan stå för, så får man väl visa det med fakta och ge exempel från Sverigedemokraternas politiska program. Inte något svepande om ”allas lika värde” som är så söndertjatat nu att det är en parodi. Andreas Johansson Heinö är statsvetare och expert på integrationsfrågor, nationalism och europeisk politik. Han har skrivit en intressant artikel som alla borde läsa. ”Därför anser jag inte att SD är ett odemokratiskt och rasistiskt parti.” En man som inte är villig att dagtinga om sin intellektuella hederlighet tydligen.

”Politiker ska vara Folkets företrädare”, jotack, de är inte på något sätt folkets företrädare längre. De är våra uppfostrare som tror att de visar oss andra vägen till det kommande lyckoriket där lamm och lejon sover sida vid sida. Och den som lite försiktigt säger att ett lejon faktiskt fortsätter vara lejon hur mycket man än vill något annat, stöts skyndsamt ut ur gemenskapen. Hos oss är förnuft och gamla sanningar inte gångbart längre. Men den som inte lyssnar blir ett saftigt mellanmål.

Får dagens ungdomar verkligen får lära om demokrati? Det verkar vara ett enda tjat om krigets Tyskland i skolorna och hur hemskt allt skulle bli om SD får minsta lilla makt? Lär man verkligen ut vad demokrati är och vad det bör innehålla? För det märks inte. Alla möjliga obskyra antirasistorganisationer springer i skolorna med Expo i täten. Det verkar faktiskt som om det viktiga är att lära ungdomarna att hata SD.  Åtminstone verkar ingen lära ut den utmärkta sammanfattningen av demokrati ”Jag håller inte med om din åsikt, men jag är villig att dö för din rätt att ha den”? Det verkar mer vara ”jag tänker döda dig för din åsikt”?

Demokrati bygger på att alla medborgare har en serie fri- och rättigheter, de demokratiska fri- och rättigheterna.

Våra grundläggande fri- och rättigheter är bland andra:

  1. Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
  2. Informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
  3. Mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.
  4. Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats.
  5. Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.
  6. Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Det var för dessa rättigheters skull jag gick med i Amnesty. Det var för de politiska fångarnas skull som jag arbetade med vädjanden. Att man skulle bryta mot dessa fri- och rättigheter fast på ett mycket mer subtilt sätt, i mitt eget land, föresvävade mig aldrig.  Det kanske till och med är effektivare än våld. Men religionsfrihet har vi. Fast det innebär tydligen inte frihet från religion. 


En svensk journalist intervjuade Finlands regeringsbildare när Sannfinnländarna kommit in. Med den rättfärdiges indignation och ett insinuant tonfall ville journalisten höra fördömanden av Sannfinnländarna och gärna att de inte skulle få vara med i regeringen. Men den intervjuade lät som om det var den dummaste fråga han hört och sa: DE. ÄR. VALDA. AV. FOLKET. Det var inte tal om att de inte skulle vara med. Nu blev det inte så ändå, men det var av helt andra orsaker.


Demokratins kärna vilar på debatten. Men om motståndaren använder alla knep i boken utom just debatten? Om makten och media arbetar i symbios för att förminska, förnedra och tiga ihjäl ett parti?  Och nu, till råga på allt, har de politiska partierna tillsammans bestämt att min och många andras röst inte ska räknas. De ska inte betyda något alls. Man kan helt enkelt bara bortse från vår vilja. Ett tydligare väljarförakt kan man väl knappast hitta? Jag hoppas att man inser vad man gör.

 

 

 

http://www.expressen.se/nyheter/reinfeldts-allianskris---c-och-kd-under-sparr/

http://www.dn.se/nyheter/politik/de-kan-bilda-regering-2014

http://andreasjohanssonheino.blogspot.se/2011/06/darfor-anser-jag-inte-att-sd-ar-ett.html

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16819577.ab

http://www.regeringen.se/sb/d/504/a/3027

http://avpixlat.info/2012/11/05/vi-ditt-forodmjukade-och-foraktade-folk/#comment-700843956