Öppna ögonen för det positiva med invandringen!

 

Egentligen är det här en ”gammal goding”. Närmare bestämt från 7 juli 2012. Och lika aktuell än. Det var den näringspolitiske chefen för Almega, Ulf Lindberg, som skrev en artikel i Aftonbladet om allt det fina med invandringen. Då förväntar man sig naturligtvis en initierad och faktaspäckad artikel. Fast det får man inte. Men vad är då allt det där positiva vi får? Jo, invandrarna räddar arbetsmarknaden och säkrar tillväxten i Sverige? Jaahaa. Men vänta ett tag nu. Jag läste hur kommunalrådet i Växjö berättade att av 600 personer som kommit till Växjö under de senaste 18 månaderna, har fem fått arbete. Han skriver att den genomsnittliga tiden ligger kring nio år och uppåt för människor med bristfällig eller ingen utbildningsbakgrund. I min kommun är det 300 människor som kommit sedan 2006, där sju fått arbete. Och det mesta är arbeten som tolk och hjälp till sina landsmän. Sådär kan man fortsätta kommun för kommun numera. Man kan också studera de statistiska staplarna för försörjningsstöd. Kommun för kommun.

 

Men på Almega är man alltså trött på alla negativa skriverier om krav på språkkunskaper och utanförskap. Fast man kunde kanske tro att krav på språkkunskaper är viktigt för tjänsteföretag? Men man vill lyfta det positiva med de nya svenskarna. Och de är alldeles för få. För invandrare får visst jobb enligt SCB, skriver han trosvisst i artikeln. ”Antalet förvärvsarbetande har ökat med sammanlagt 250 190 personer mellan 2000 och 2010. Av dem som fått jobb är 2 av 3 utrikesfödda.”

 

Det är alltså 166 792 utrikesfödda som fått arbete då?  Kan det kanske ha något att göra med alla specialvillkor på arbetsmarknaden med nystarts- och instegsjobb och allt man döpt det till. Är det därför svenskar får stå tillbaka när priserna på arbetskraften dumpas för företagen, och jobben alltså går till 2/3 till utlandsfödda? Under den här tiden har också 549 886 människor fått uppehållstillstånd. Här räknades flyktingar, anhöriga och arbetsmarknadsskäl in. Sen har vi arbetslöshet på mellan 350 -400 000 människor. Ovanpå det mellan 30-60 000 illegala. Tillsammans med 10 000 i etableringsreformen. Vadå arbetskraftsunderskott? Sanningen är att utbildning och kompetenskrav inte är kompatibla. Det finns helt enkelt ingen större efterfrågan på människor med, som högst, koranutbildning.

Ulf L. känner inte heller något större behov av att förklara sifforna för oss. Vilka länder kommer invandrarna ifrån och vilka jobb gäller det? Är det heltid, deltid eller en timme i veckan?

Fast ingen har något emot människor som kommer hit för att arbeta? Vad vi önskar är mer kontroll över invandringen. Och vad är det för bra med att ta in människor som slår ut våra egna arbetslösa med olika särvillkor? Vissa grupper skulle vi med fördel kunna hjälpa på plats i deras hemländer. Förresten var det ju så vi inte skulle ha det, att ställa ”vi mot dem.” Eller går det bra när ”vi” förlorar på det?

Enligt Ulf Lindberg är det utrikesfödda som möjliggjort den starka tillväxten i Stockholm och Malmö. Jaså, då var det väl bra onödigt att ge Malmö 3,5 miljard i utjämningsbidrag? Och att jobbtillväxten skett i huvudsak inom tjänstesektorn betyder väl att det till stor del är statens pengar som skvalpar runt?

 

Det här får mig också att undra vilka invandrare han egentligen pratar om? De länder vi tar in flest människor från är Somalia där 79 procent har kortare utbildning än nio år och fyra procent eftergymnasial utbildning. Afghanistan där 70 procent har kortare utbildning än nio år och tio procent har eftergymnasial utbildning. Allt enligt AF.   

”Förutom dem som sysselsätts inom vården, personlig assistans och olika fastighetstjänster finns också ett påtagligt stort antal inom högkvalificerade yrken.”

Mjaaa, det där med personlig assistans, det arbetsfältet har lite dåligt rykte numera. Man beräknar att en icke föraktlig del av de 30 miljarder reformen kostar går till fuskare.

Sen glider han också lite smidigt över frågan om antalet i högkvalificerade yrken, och kallar det ”ett påtagligt stort antal.” Men var de kommer ifrån, vilka yrken det gäller och hur många de är får fortsätta vara höljt i dunkel.

 

För det är väl så att det kommer en mängd olika befolkningsgrupper till Sverige. De har olika kultur, religion, synsätt och utbildning beroende på bakgrund. Vi kan inte klumpa ihop alla när vi ska diskutera. En somalisk analfabet har inte samma förutsättningar som en högutbildad indiskt ingenjör. Mantrat om ”allas lika värde” har inte slagit igenom i arbetslivet än.

 

Han tar också upp det berömda och uttjatade ”taxichaufförssyndromet” som vi hört i 20 år nu. Det påstås alltså att det finns många invandrare med jobb som inte matchar deras utbildningsnivå. Fast hur vet man egentligen det? Finns det några siffror eller undersökningar? Och om människor i dessa undersökningar berättar att de har god utbildning, finns det någon som verkligen kontrollerar det?  Jag har svårt att tro att det här är ett stort problem, men skulle det vara så, är ju kompletterande utbildning på högskolenivå och validering av utländska examina bra idéer.

 

Den lilla skillnad som finns i sysselsättningsgrad beror på den långa etableringstiden, enligt Lindberg. Här vilar ansvaret tungt på politikerna, anser han. Ja, exakt. Och den långa etableringstiden beror på att vissa grupper inte har något att tillföra svensk arbetsmarknad. Människor som måste utbildas i 12 år för att nå upp till en gymnasieelevs kompetens blir en svår börda för ett samhälle att bära om samma samhälle hela tiden fyller på med nya människor. Dessutom vill och kan inte alla studera. Och skillnaden i sysselsättningsgrad beror naturligtvis på vilken grupp man diskuterar. Att slå ihop danskar och thailändare med somalier som har 80 procents arbetslöshet och kvinnor från Mellanöstern med 90 procents arbetslöshet blir naturligtvis inte rättvisande alls. Men det blir  mycket bättre siffror.

 

Vad är det då som hindrar Almegas tjänsteföretag att rekrytera från de 400 000 arbetslösa vi redan har i Sverige? Eller vad hindrar dem att direkt rekrytera de som ingår i etableringsreformen? Av de 10064 som ingår har 423 fått arbete, de flesta skattefinansierade. Men varför står inte tjänsteföretagen i kö här då? Det är väl bara att sätta igång att rekrytera när man nu berättar hur positivt och tillväxtfrämjande det är?

 

Som slutkläm kommer detta:

”Låt oss framöver slippa förenklingar och felaktigheter om invandrares situation på arbetsmarknaden. Med rätt fakta i ryggen kan vi istället fokusera på lösningar som har möjlighet att lyckas med både integrationsproblem och sysselsättning.”

Ja, verklige. Låt oss slippa artiklar som den här som utgörs av förenklingar. Grötmyndigt står han och pekar med hela handen för att vi, hjonen som inte förstår det fina i kråksången, ska inse hur bra det egentligen är med lönedumpning, eskalerande kriminalitet, nedmonterad välfärd och ett otryggt samhälle.

Vi kommer heller aldrig att lösa några integrationsproblem så länge det är tabu att tala om dem.

”Rätt fakta” måste betyda fakta som passar in i hans egen agenda, mer invandrare till tjänsteföretagen. Fast vad som hindrar företagen att anställa invandrare förstår jag faktiskt inte? Om det är så bra som artikeln gör gällande är det väl bara att rekrytera så många man kan?

 

Vem har något emot att människor som kommer till vårt land arbetar? Men det är naturligtvis en fördel om det finns jobb då, och tydligen sitter Almegas företag och tjyvhåller på en stor mängd arbeten. Men ta då av arbetslösheten till att börja med.  Räcker det inte kan vi kalla hem de 60 000 som arbetar i Norge också.

 

Uppfattningen man får av artikeln är en man som rullar runt och viftar ivrigt på svansen åt politiker och journalister. ”Ser ni, jag tycker som ni också och nu ska jag minsann platta till de där invandringskritikerna. ”

 

Ja, hej och hå, vad bra det gick då.  

 

 

 

http://www.aftonbladet.se/debatt/article15087135.ab